Arkiv skapar historia! Kroppar och platser är också arkiv.

Här presenterar vi begrepp, teoretiska utgångspunkter och förhållningssätt som projektet använder sig av. Längre ned på sidan listar vi litteratur som är viktig för projektet. 

Historiografi. Projektet kombinerar historiografi med digitala verktyg. Vi undersöker kunskapsteoretiska förutsättningar och processer för historisk förståelse. Med hjälp av historiografiska verktyg kan vi komplettera och utmana tidigare historieskrivning om det så kallat fria fältet och skapa nya modeller för hur fortsatt forskning kan gå till. Viktiga historiografiska verktyg eller nyckelbegrepp är arkiv, tid, plats, identitet och narrativ (Hammergren 2002, Postlewait & Canning 2010, Mattsson 2017). Begreppen hjälper oss att ställa frågor och bearbeta material, som kan bidra till ny kunskap om det fria fältet.

Arkiv. Scenkonst, som både är förgänglig och hypermateriell (som till exempel när en kropp rullar på golvet), har en komplicerad relation till arkiv. Arkivbegreppet har under de senaste årtiondena genomgått en omfattande teoretisering och expanderat så att och det idag omfattar såväl kroppar och platser som arkiv. Vidare är arkivets identitet stadd i förändring. Idag utmanas arkivets traditionella bevarandefunktion genom att delaktighet, empatiska förhållningssätt och skapandet av arkiv betonas. Arkiven fungerar som grundläggande nätverk som påverkar och förändrar vårt sätt att tänka kring tid, plats, identitet och narrativ. Litteratur listas längre ned.

Tid. Begreppet tid hjälper oss tid att problematisera hur vi kan förstå relationen mellan en förfluten händelse och nuet. Vad sker när vårt nu läggs över och blandas med historiska händelser, och tvärtom: vad sker när svunnen scenkonst eller anslutande händelser får komma till tals i vår tid? På vilka sätt kan vi hantera kronologier eller andra sorteringssystem som utesluter sådant som inte passar in i narrativet? Hur förmedlas, eller förmedlas inte, scenkonstens kunskap mellan generationer och över tid, i en värld som blir allt mera digital? 

Plats. Plats är geografiskt förankrat och hjälper forskaren att identifiera och lokalisera utövare och publik, och beskriva rörelse i rum, tid och sammanhang. Genom att adressera plats, som en del i det expanderade arkivet, kan gränser synliggöras, tidigare narrativ ifrågasättas och andra röster höras. Innerstaden är till exempel en annan plats än förorten. Undersökning av plats sätter igång förhandlingar mellan det materiella och det efemära, det kroppsliga och det politiska, det lokala och det globala. Frågor ställs: kan vi lita på våra sinnen?

Identitet. Med hjälp av begreppet identitet kan vi ställa frågor om vem du, jag, vi och de är, vad vi gör, varför, på vilken plats och när. Hur reflekteras sådana frågor i arkiven? Vilka är de historiska (mänskliga och icke-mänskliga) agenterna och till vilka sammanhang hör de? Hur har agenterna förstått sig själva och hur har de representerats av andra? Hur ser de personliga och kroppsliga minnena ut och hur samspelar dessa med mera generella kulturella föreställningar? Vem och vilka bidrar till scenkonsthistoria idag, och på vilka sätt görs detta? I relation till identitet är det väsentligt att beakta historieskrivning och -skapande som utförs av praktiker, därför att detta tillför viktiga perspektiv på praktik och mångfald.

Narrativ. Ett narrativ - en berättelse förstådd på ett teoretiskt vis - har en organiserande funktion, det ordnar och ger mening åt historiska agenters aktiviteter och drivkrafter. Forskaren möter narrativ, till exempel i form av dominanta mediala bilder av fenomen, i sin undersökning och konstruerar oundvikligen nya narrativ. Ett narrativ kan sammanfoga gemensamma och individuella identiteter, samt ge form åt förväntningar och känslor, upplevelser av plats, och minnen. Vårt projekt bidrar med nya narrativ med fokus på det fria kulturlivet. 

Litteratur

Bleeker, Maaike (ed.) (2017). Transmission in Motion: The Technologizing of Dance, London and New York: Routledge.

Caswell, Michelle (2016). "'The Archive is Not an Archives: Acknowledging the Intellectual Contributions of Archival Studies", Reconstruction, Vol. 16, No. 1, 1-21.

Caswell, Michelle and Marika Cifor (2016). "From Human Rights to Feminist Ethics: Radical Empathy in the Archives", Archivaria 81 (Spring), 23-43.

Findlay, Cassie (2017). "Participatory cultures, trust technologies and decentralisation: innovation opportunities for recordkeeping", Archives and Manuscripts, 45:3, 176-190, DOI: 10.1080/01576895.2017.1366864

Friedman, Jeff (2014). "Oral History, Hermeneutics, and Embodiment", The Oral History Review, Volume 41, Issue 2, 1 September, Pages 290-300, https://doi.org/10.1093/ohr/ohu034.

Gilliland, Anne J, Sue McKemmish and Andrew J Lau (eds) (2017). Research in the Archival Multiverse, Clayton Victoria: Monash University Publishing.

Odlöw, Torun (2019). "Makten att beskriva. Ett kritiskt perspektiv på metadata i multimediala arkiv", masteruppsats, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet, https://hdl.handle.net/2077/61003 

Sexton, Anna (2015). Archival activism and mental health: being participatory, sharing control and building legitimacy, UCL PhD. Open access: https://discovery.ucl.ac.uk/1474368/. 

Smit, Frans, Arnoud Glaudemans, Rienk Jonker (eds.) (2017). Archives in Liquid Times, Stichting Archief, publicaties, Den Haag. Open access: https://www.oapen.org/search?identifier=641001.